1979

I somras gjorde jag en nedräkning av de 40 bästa låtarna på åttiotalet, samtidigt insåg jag att mitt favorit år i musikhistorien är 1979. Visst spelar det roll att jag gick ut grundskolan samma år och att jag började ”uppträda” på scen, tror jag hann med minst tre kanske fyra band det året. Men det kändes som alla genrer verkade spännande, den svenska punken blomstrade, samtidigt kom det postpunk, powerpop, synthmusik, ska och faktiskt riktigt bra disco (jag hade alltid parallellt med punken gillat disco/soul under min högstadietid), den ena veckan kom man hem med Unknown Pleasures och nästa vecka Specials första. Ingen genre var tabu, jo jag hade grymma skygglappar mot gammal musik, kommer ihåg när en kompis köpte Rolling Stones och vi andra fnös att han köpte sån gubbmusik, det var ju fienden. Tyvärr så var jag mer intresserad av att lyssna på alla dessa fantastiska skivor eller att läsa alla bra böcker jag kom över än att fokusera på min studier på det fyraåriga teknikprogrammet, vilket ledde senare till att jag hoppade av mend et är en annan hitoria. Sen ska man inte glömma att alla de här fantastiska filmerna kom 1979, Alien, Blecktrumman, Ett anständigt liv, Warriors, Manhattan, Life of Brian, Apocalypse Now och Välkommen Mr Chance Sen kom faktiskt Liftarens guide till galaxen 79 också då spelar det mindre roll att Modo tog hockeyguldet och att Torbjörn Fälldin blev statsminister, 1979 var ett fantastiskt år Jag försökte samla de 100 bästa låtarna från det året på en spotifylista men det blev några för många, dessutom saknas det alldeles för många bra låtar på Spotify. Peter Alzén