torsdag 13 oktober 2016

Vemod

det är många människor som gillar den färgrika hösten, att gå ut i skogen och leta svamp. själv blir jag mest lite smådeppig, det är mörkt, kallt och snart är vintern här, allt är som en lång mörk vemodig väg mot något ännu värre. Förlåt om jag låter deppig och trist men ibland hamnar man i detta själsliga läge och det är inte alltid jag har så mycket emot det. tröstar mig med musik som ett soundtrack till vemodet. egentligen började det när jag hörde Peter Lemarcs nya låt Den tunna tråden, som gjorde att jag spann vidare mot musik som känns på riktigt, och ja nä jag fixar fortfarande inte Winnerbäck, Laleh eller Melissa Horn, det går bara inte, och skulle vi vara extrema i vår deppighetslåt kavalkad så borde väl Vikingarnas Den stora dagen vara med men nån jävla måtta får det väl vara trots allt fast man borde vara glad Bob Dylan fick Nobelpriset och katten vill gosa med mig

1 kommentar:

  1. Hej! Själv känner jag mig kluven inför hösten. Precis som du påpekar är den förvisso vacker (med undantag för november, då träden i allmänhet är kala). Men det är just detta med den mörka tunneln man än en gång ska igenom... "Und es wird Herbst"
    Som en liten uppmuntran ger jag dig en eloge för din blogg. Inte minst för filmen den är uppkallad efter. Vilken klassiker!
    Gunnarssons bok "Popmusik rimmar på politik" nämner en del exempel på artister som liksom filmens huvudkaraktär blivit blåsta på pröjset.
    T ex den sydafrikanske artisten som i realiteten nedkom med originalversionen av "The Lion Sleeps Tonight", som ju The Tokens fick en stor hit med.
    Nåväl. Trevligt att få ha stiftat bekantskap med din blogg.
    Lycka till med den även fortsättningsvis!

    SvaraRadera