Ugglas mest underskattade album

Vittring

Uppföljaren till genombrottet Varför ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt? kom i september 1978. jag stod själv i skivbutiken samma dag som skivan släpptes och ska erkänna att jag blev besviken, singeln Vittring hade varit en fantastisk uppåtlåt som var lik Varning på stan men ännu mera pepp, men resten av skivan kändes lite för mycket som vanlig rock, inte lika punkinfluerad som ”Varför..” trots att det stått i tidningarna innan att Magnus bytt ut sitt gamla kompband Strix Q mot en engelskt punkband vid namn Stadim Dogs.

Magnus Ugglas alla fyra första plattor innehåller en hel del bra låtar, den första Om Bobbo Viking som kom 74 lät mycket som Bowie runt 71-72, albumet har både Hallå och John Silver som jag tycker är fantastiska. Uppföljaren Livets Teater är en uppblåst och snudd på en rockopera i alla fall sida 2. första sidan innehåller Magnus första poporama hit Sommartid, en fantastisk låt inspirerad av Easy Rider men även glampastishen Glittrande Sune och den som blev en liten livefavorit de kommande åren Draget är mycket bra låtar. Men som stort är skivan snudd på misslyckad åtminstone den sämsta av hans fyra första. !977 slår Magnus igenom stort med Varning på stan och det kommande albumet blev inte bara en kommersiell succé utan fick även Magnus Uggla att bli den mest rebelliska personen 1977, även om han var inspirerad av att sett The Clash på Grönan så var han inte helt nöjd när han fick epitet Sveriges första punkare av Kaj Kindvall men om man ser omslaget till singeln Ja just du ska va gla så är han uppdressad i punkuniform.

Men tillbaks till hösten 1978 och skivan Vittring,, idag är det kanske Magnus mest underskattade platta och mest Stonesaktiga. Visst är en del texter fortfarande lite pubertal för en 24 åring men för mig som var femton så var känslan av meningslöshet med skolan och hur allt annat i livet lockade perfekt i ”Jag vill inte gå hit”.

”Ska man sitta här hela dagen, i den här jävla bleka lokalen
och bara titta på klockan, och vänta på att dan’ ska ta’ slut”

Känslan av odödlighet, evig ungdom och att allt är möjligt i ”Vittring”:

”Allting som jag vill kan jag göra (a, a, a, a, allt!)
allting som jag vill kan jag göra (a, a, a, a, allt!)
när flytet är i luften, då är lyckan varje dag,
om man är positiv som fan så går allting bra.”

men vi får även flera låtar som känns som de mest ärliga låtar som han spelat in

Drömmen som gick kras, Asfaltsbarn, Nugen, Hjärtkrossare, Faderskapet och framförallt den fantastiska avslutningslåten Lena är alla låtar som låter som Magnus lämnat tonåren.
Skivans lite lössläppta karaktär och lite grooviga bas/trummor får mig som sagt att tänka på Stones och det finns ju till och med en cover på Starfucker här kallad Stjärnluder.
Jag kan tänka mig att Håkan Hellström, Hästpojken och The Ark har lyssnat en hel del på den här skivan.
Producerad och arrangerad av Ställverket:
Lasse Gustavsson, Anders "Henkan" Henriksson, Magnus Uggla.
Samtliga låtar komponerade av Magnus Uggla utom:
"Stjärnluder” (komp. M. Jagger - K. Richard,sv.text M. Uggla.
"Å, han kysste mej"(komp. P. Spector - E. Greenwich - J. Barry, text M
Uggla)
"Lena"(komp. Tengen - M. Uggla, text: M. Uggla).

 Concrete Kid (Asfaltsbarn i engelsk version)

Everything You Do (Vittring)

Peter Alzén