Ramones goes pop

Nu när sommaren äntligen är här så är det alltid några låtar som får mig på extra somrigt humör, låtar som andas sommar eller bara sommarminnen. George McRaes ”Rock your Baby”, Undertones ”Here Comes the summer”, Monica Zetterlunds ”Sakta vi gå igenom stan” men framförallt ”Rockaway beach” av Ramones, själva essens av en sommardag nedpackad i 126 sekunder, ”Chewin' out the rhythm on my bubble gum, The sun is out and I want some”.

I mitt första punkband skulle vi fylla ut repertoaren med någon cover och insåg att Ramones ”Blitzkrieg bop” var ett bra val, flera veckor senare insåg vi att det var mycket svårare än vad vi trodde men det kanske säger mer om vår kompetens då.
Denna mix som finns här nedan började som ett svar på en vän som sa att Ramones var ett trist band som bara lät 1-2-3-4 och knappt kunde spela, hade inga riktiga melodier och alla som gillade dem var bara sådana som drack för mycket och skrek RAMOOOOOONES jämt och ständigt.
För Ramones är lätt att avfärda som några serietidningsfigurer som spelar en naivistisk version av rock som tenderar punk i tempo och estetik, men det är inte så enkelt.
Johnny Ramone som ledde bandet hade trots sin minst sagt knepiga logik en plan hur bandet skulle vara och hur de skulle låta, att han var konservativ politiskt, han resonerade att punkare var mot hippies, hippies var vänster alltså var han höger, så var det inget mot hur han var musikaliskt.
I Mickey Leighs bok ”I Slept With Joey Ramone” så beskrivs Johnny som en liten diktator som bestämmer allt, Under turnéer och rep upprätthöll han disciplinen tills de började kalla honom ”der Führer”. Han bestämde att alla skulle klä sig i jeans, t-tröja och MC-skinnjacka, att det bara skulle vara hårt, kallt, vitt ljus på scenen och att bandet skulle spela snabbare och snabbare – allt för att skilja sig från de mjuka sjuttiotalsartister som Johnny tyckte var flummare och socialister.

Planen från starten i Forrest Hills 1974 hölls hela tiden av Johnny, så fort någon slutade i bandet byttes de ut mot en person med annat namn men med exakt samma funktion, jämför bara när Dee Dee slutade och C.J kom in, exakt samma placering av högtalare, exakt samma utseende, exakt samma ställen han sjöng på och givetvis exakt samma placering av basen.
Det är lätt att tro att det är något smålustigt och kitschigt över Ramones men icke, allt är essensen av rockhistorien nedbruten till små små molekyler, utrensad på allt onödigt sen hopsatt igen. Resultatet är lysande popmusik som förmodligen hade blivit mycket mer urvattnad och splittrad om bandet hade haft demokrati, om Joey fått in sina psykedeliska låtar, Dee Dee sina hip-hop influenser eller bara flörtat med goth på åttiotalet.
Det roliga är att Ramones klassiska klädsel med Skinnjacka, t-shirt, tajta jeans och basketkängor känns idag som en uniform för rockband men när Ramones startade hade rockband uppknäppta färgglada skjortor och utsvängda jeans, se bara på hur Led Zeppelin eller Wings såg ut. Klädseln Ramones valda fanns mest hos manliga prostituerade, ett ämne de även besjunger i 53rd and 3rd. Man kan jämföra det lite med Judas Priest val av klädsel och påverkan på deras publik men det är en helt annan historia.

Den lysande dokumentären End of the Century är två timmar som knappast visar upp bandets bästa sidor men är istället brutalt ärlig, de fyra första skivorna är också givna i vilken skivsamling som helst men de närmare sextio låtarna, varav nästan alla är i Usain Bolt tempo kräver en grym kondis för att orka igenom i ett svep. Vill ni dessutom veta mycket mer så läs ”Please kill me – den ocensurerade historien om punk” skriven av Legs McNeill och Gilliam McCain Men egentligen kan man sammanfatta allt som är bra med Ramones i den lysande videon ”I wanna be sedated” en video som är filmad i ett enda långt klipp, grabbarna sitter runt ett bord, en läser en serietidning, en äter flingor, runt omkring dem pågår en fest men ingen i Ramones bryr sig, finns på en Youtube sida nära dig.
 

Här nedan finns Ramones goes pop en samling av deras bästa poplåtar, en mix som känns lika given som en svalkande dryck en sommardag.
1. You should never have opened that door
2. Swallow my pride
3. Locket love
4. She’s the one
5. I wanna be your boyfriend
6. I remember you
7. What’d ya do?
8. Needles and pins
9. I wanna be seedated
10. Someone like me
11. I wanna live
12. I just want something to do
13. Don’t come close
14. Don’t go
15. Babysitter
16. Here today. gone tomorrow
17. The return of Jackie and Judy
18. I Believe in miracles
19. We want the airwaves
20. She’s a sensation
21. Howling at the moon (Sha-la-la)
22. Pet semetary
23. Life’s a gas
24. 7-11
25. My brain is hanging upside down
26. All screwed up
27. Posion heart

Ramones goes pop


Peter Alzén