50 låtar ni kanske har missat

Man skulle kunna gräva hur djupt och hur brett som helst i denna fråga men mina val har antingen baserat på låtar från artister som ni kanske gillar men ändå missat dessa låtar eller av artister som ni kanske borde låna ett öra till. 1. Chic – At last I am free Chic är ju mest kända för sina grymma discolåtar som Good Times och Le Freak, men i den här sju minuter långa hymnen är det stor soulballad som gäller, finns även i en fin version av Robert Wyatt 2. Ry Cooder – The Very Thing That Makes You Rich Personligen tycker jag att den i många örons Gudförklarade Ry Cooder är ganska ojämn, jag gillar de mest ödsliga soundtracken, Paris Texas och Southern Comfort men många av de vanliga studioalbumen känns ofta som trist blues. Denna från Bop til You Drop är ett lysande undantag, klassisk soulmusik men vem är det som har skrivit den. 3. Replacements – Talent show Ett band som kanske blev lite bortglömda i Sverige men var den alternativa rockens gunstlingar i hemlandet. Om man inte var med på hela resan med bandet så är de två sista albumen Don’ Tell a Soul och All Shook down man bör fokusera på, bättre än R. E.M och än idag två pärlor till album. 4. Jonathan Richman – Velvet Underground Långt efter att alla slutat bry sig om Jonathan Richman slår han till med en hyllning till världens coolaste band. ”Rock’n’roll but not like the rest, to me America at it’s best” det är bara att hålla med. 5. Jazz Butchers – D.R.I.N.K Med inslag av både Kevin Haskins och David J från Bauhaus gjorde att en del kollade upp Jazz slaktarna men inte hade de något gemensamt alls med de mörka gotiska rockarna. Detta är en baksida på 12” Roadrunner, lättsam pop med studentikost rolig text ”I hope I don’t get dry before I get old” 6. Kitchens of Distinction – Prize Kommer ihåg att jag såg denna trio i slutet av 80-talet i Uppsala, kommer även ihåg att en av basisten och sångaren Patrick Fitzgerald blev retad av gitarristen för han var homosexuell, lite konstigt tycker jag men både den här singeln och The 3rd time we open the capsule blev hyllade i NME med all rätt. 7. That Petrol Emotion – Cellophane Bröderna O’Neill lämnade Undertones för att bilda That Petrol Emotion, men de hörs inte alls. TPE är mycket mer rytmiska och den amerikanska sångaren Steve Mack låter inte alls som Fergal Sharkey, bandets tre första album är allihop riktigt bra

8. Black Sabbath – Planet Caravan Att ni har missat Black Sabbath tror jag såklart inte men både de som gillar Sabbath och de som tror de är bara hårdrock bör kolla in denna suggestiva pärla, finns även i bunt moderna fina remixar 9. Fishbone – Ma & Pa Första gången jag hörde en skiva med Fishbone var deras tunga cover på Curtis Mayfields Freddies dead, den här är från samma period men är mer skruttig ska 10. Cabaret Voltaire – Hypnotized Cabaret Voltaire är ett band som finns i flera skepnader, från de tidiga industrisinglarna som Nag Nag Nag över de New Order doftande Yashar till housemusiken här på Hypnotized. Alla tre perioderna är värda att kolla upp. 11. The Hollies – Draggin’ my heels (disco version) Som många andra äldre band så började Hollies flörta med dansgolven med albumet Russian Roulette, singeln Draggin’ my heels gjorde inte så mycket väsen av sig men året plockades den upp i USA av djs som Larry Levan då i den här längre versionen, kom ändå inte upp på några listor men har genom åren växt till soft disco klassiker över hela världen. 12. The Roches – Hammond song Tre skönsjungande systrar som låter som änglar. De körade bakom Paul Simon och Robert Fripp producerade deras första album. Magic Numbers brukar spela den här vilket är fullkomligt logiskt. 13. Joe Strummer 6 The Mescaleros – Johnny Appleseed Svårt att säga något om Joe Strummer men tror nog fler Clashlyssnare bör höra skivorna han gjorde med The Mescaleros, börja här, sluta aldrig. 14. Felt – Penelope Tree Felt släppte mellan 79-89 10 album, sångaren är Lawrence, en kultfigur som senare haft band som denim och Go Kart Mozart. Ett band som förtjänar att bli lika stora som Belle and Sebastian som har inspirerats mycket här. 15. ESG – Moody (spaced out) Fyra systrar och en kompis på congas alla från South Bronx, gör musik som gjordes 1981 men låter som den kunde vara från 2014, många hiphopare har samlat detta 16. Tones on Tail – Lions Tones on Tail började som ett sidoprojekt för Bauhaus gitarrist Daniel Ash och deras roadie Glenn Campling, senare kom även Bauhaus trummis Kevin Haskins med. Till skillnad från Bauhaus så var Tones on tail mer synthbaserade och mera ödsligt, deras låt Go samplades av Moby. Ash och Haskins bildade senare Love & Rockets 17. John & Beverly Martyn – Auntie Aviator Det äkta paret Martyn gjorde 2 fina album i skarven av sextio/sjuttiotalet, sen kom John på att publiken hellre ville höra soloartister och Beverly skulle ju ändå vara hemma med deras barn. 18. Culture Club – Time Visst är det ingen som inte känner till Culture Club men hur många vet att de spelade in så här bra soul? 19. Kevin Coyne – Sunday Morning Sunrise Kevin Coyne är ännu en sån där bortglömd engelsk särling. Bluesbaserad men innehåller så mycket mer. Bland hans beundrare fanns John Lydon och Sting. En gång i tiden fick jag en mixcd av Kevins bästa låtar från Lennart Persson, den här saknades men borde ha varit med.

20. The Auteurs – The Rubettes Luke Haines, ja där kom det ett till engelskt original. The Auteurs började snäppet för tidigt för Britpopen men borde ha slagit mer än vad de gjorde ändå. För att göra det ännu mer knepigt så har han även gjort skivor under eget namn och Black Box Recorder och dessutom Baader Meinhoof. Skrev även en rolig bok om sitt musicerande, Bad Vibes, Britpop and my part in the downfall. 21. Tame Impala – Elephant Ibland missar man såklart nya band men i Tv-serien Girls ploppade den här upp i ett avsnitt, givetvis var de kändare än jag trodde men resten var inte lika bra som här 22. Mary Lou Lord – His Lamest Flame Mary Lou Lord började som tunnelbanemusikant i Boston, hon var kompis med Kurt Cobain, innan hon blev hela indievärldens älskling. 23. Wire – Outdoor miner Wire klassades som punk när de kom, fast det berodde mest på allt som var nytt och lät annorlunda 76-77 blev lätt sorterat där, visst finns det punkrökare som 1.2.X.U men för de äldre konststuderande killarna i Wire var så mycket mer, deras tre första album är alla rakt igenom lysande. 24. Dalbello – Gonna get close to you Kanadensiska Lisa Dalbello var e stor nattradiofavorit när detta album kom 1984, hon hade gjort skivor tidigare men det var mer i AOR fåran så de hade passerat mig totalt. Men albumet Whomanfoursays producerat tillsammans med Mick Ronson var mer i Peter Gabriels värld, den här låten gjorde senare Queensryche en cover på. 25. Bill Nelsons Red Noise – Revolt into style Bill Nelson var med Be Bop Deluxe som gjorde några fins skivor i mitten av 70-talet, men inspirerad av den nya vågen så bildade han Red Noise 1978, musiken på albumet Sound on sound, tyvärr sålde inte skivan så mycket att uppföljaren fick ges ut, istället satsade han på en karriär som soloartist på det egna skivbolaget Cocteau records.

26. Disposable Heroes of Hiphoprisy – Television the drug of the nation Rono Tse och Michael Franti fanns innan i bandet Beatnigs som spelade in originalet av denna låt, men fick mycket mer uppmärksamhet i denna version av deras nästa band, kolla även den fantastiska Musik & Politics och deras cover på Dead Kennedys California uber alles 27. Studio – Westside Svenska Studio är lite bortglömda i hemlandet men desto mer omskrivna och uppskrivna utomlands, hela deras andra album består av remixar för andra artister. Det första som den här är ifrån är en samling av deras väldigt eftertraktade vinyler. Från samma skivbolag (Service) som Tough Alliance, Jens Lekman och the Embassy 28. The Legends – There and back again Ett annat bra svenskt skivbolag är Labrador, mannen bakom bolaget är Johan Angegård, han är även hjärnan bakom The Legends. Bandet har till dagens datum gjort fyra album som alla låter helt olika, min personliga favorit är debuten Up Against the Legends från 2004 som är en lysande popplatta. 29. Gladys Knight & the Pips – On & On Gladys Knight var en legend redan på Motown, med bland anat att vara först med att spela in I heard it through the grapevine, sen på Buddha fick de ännu större hits som Midnight train to Georgia förutom hits så gjorde de ett lysande album Claudine producerad och skriven av Curtis Mayfield, från den skivan hämtas denna. 30. Tim Burgess – We all need love Charlatanssångarens första soloalbum är ett litet lysande popalbum. Detta är en fantastisk låt som borde varit en större hit. 31. Terry Callier – Turn you to love Från hans Elektra album med samma namn, grym soul från 1979, Terry var på sextiotalet mer åt folksoul hållet men här har han mer gemensamt med Marvin Gaye. 32. Grin – White lies Efter att ha som sjuttonåring spelat med Neil Young bildade Nils Lofgren Grin 1971, White lies singel blev en mindre hit i Washington trakten men inget mer hände så 1974 blev det en solokarriär. 33. Kat Onoma – Come on everybody Kat Onoma var ett franskt band som spelades mycket i slutet av 80 talet på radioprogrammet Lilla Bommen, hypnotiska långsamma versioner av gamla rocklåtar, kolla även in deras Be Bop a Lula 34. Ian Hunter – Rain 1981 spelade Ian Hunter in plattan Short back’n’side, till hjälp hade sin gamla vapendragare Mick Ronson men även Mick Jones från Clash. Skivan floppade både i USA och i England men sålde ganska bra i Sverige. Plattan är en av hans bästa enligt mig. 35. Television – Call Mr Lee Alla vet att Televisions första 2 klassiska album är lysande rakt igenom men även på deras comeback album finns flera bra spår, den här speciellt. 36. Roy Davies jr – Gabriel Elektrisk soul, house, garage, kallat vad ni vill men den här tolvan från 96 är lika mycket soul som Smokey Robinson eller Otis Redding 37. Triffids – Born Sandy Devotional Ett annat band som Lilla Bommen fick mig och resten av Sverige att upptäcka, skivan med samma namn som denna låt innehöll den magiska Wide Open Road och visade upp ett musikaliskt landskap lika stort som det som Waterboys höll sig i. denna låt var givetvis inte med på den plattan utan på uppföljaren den mer lågbudgetaktiga In the Pines 38. The Adverts – Television’s over I april 77 släppte Stiff Buy 13 vilket var The Adverts debutsingle, One Chord wonders. Bara några månader senare låg bandet top 20 med Gary Gilmores eyes, sen gick det utför i popularitet men vi som höll ut inser att låtar som den här och andra albumet Cast of thousands är fortfarande bra rock. Kolla även in en fin dokumentär om TV Smith 39. Steve Forbert – It isn’t gonna be that way Idag känns det som om Steve Forbert är kriminellt bortglömd men när de första skivorna kom i slutet av sjuttiotalet så jämfördes han ofta med Bob Dylan men även med Elvis Costello. På debuten Alive on Arrival finns den här fantastiska låten. 40. Subway Sect – Stop that girl Vic Goddard är en antihjälte, en gång i tiden valde han bort pop”stjärne”livet för att istället vara brevbärare. Subway Sect delade både replokal och manager med the Clash, men när alla andra punkband skrev på för ett storbolag stannade de indie och gav bara ut 2 singlar de första åren. Ledda av Vic Godard, var Subway Sect i spetsen för den första punkvågen. De debuterade på 100 Club Punk Festival, där de var klädda i grå slipovers istället för sönderrivna kläder. Vic insåg redan 1976 att punkkläder bara var ännu ett mode och klädde sig i stället i slipover och kavajer. Den här låten är från 81 och låter precis som deras slogan We oppose all rock’n’roll.

41. Grant Hart – 2541 Grant Hart var trummis i Husker Du, men i det bandet skrev alla tre låtar så det var inte så konstigt att hans debutep med den här pärlan var så bra, den här låten har både Marshall Crenshaw och Robert Forster spelat in. Grant Hart har även släppt ett alldeles utmärkt album i år 42. The Soft Boys – Only the Stones remain I punkvågen kom det fram en massa band som inte var punk men ändå kändes väldigt fräscha, Soft Boys t.ex. spelade psychedelisk powerpop. Underwater love från 1980 brukar räknas som deras mästerverk. Året efter kom den här singlen. När bandet lade av trodde alla att Robyn Hitchcock skulle bli en storsäljare men det var Kimberley Rew som med Katrina & the Waves nådde topplistorna. 43. John Cale – I keep a close watch Redan 1975 spelade John Cale in I keep a close watch på albumet Helen of Troy men detta är en mycket mer sparsmakad version som gjordes för albumet Music for a new society 1982. 44. Fujiya & Miyagi – Collarbone Trots det knepiga gruppnamnet så kommer bandet från Brighton, den här låten som handlar om en kille som inte knyter sina skosnören och ramlar och bryter sitt nyckelben. Låten har använts i 2 reklamkampanjer både för Jaguar och Miller Lite. 45. Hal – Worry about the wind Irländska Hal debuterade med singlen Worry about the wind, bandet spåddes att bli nästa stora band men tyvärr så har de försvunnit även om ett album kom 2012. 46. Jags – Back of my hand Och priset för bästa Costelloimitation går till Jags 47. Rachel Sweet – It’s so different here Rachel började faktiskt spela in skivor redan vid 6 års ålder men vid 16 års ålder 1978 signade hon med Stiff och släppte debuten Fool Around. Producerad av Liam Sternberg som sen gjorde sig en hygglig hacka på att skriva Walk like an Egyptian åt the Bangles. 48. Link Wray – Fire and Brimstone Mycket av den musik jag upptäcker kommer ofta från artister som gör bra covers, den här hittade jag på en single med the Nomads. Låten är hämtad från albumet Link Wray från 1971 som låter ganska olikt de han hade gjort tidigare, Neville Brothers gjorde också en cover på denna på Yellow Moon albumet. 49. Cream – Badge Cream är en powerrocktrio det väl alla men den här låten låter som något som Paul Weller skulle kunna döda för, inte allt för konstigt då George Harrison var med och skrev den tillsammans med Eric Clapton. 50. John Foxx – Europé after the Rain Ultravox är egentligen 2 olika band, de tre första album som var lite med artypunk hade John Foxx som sångare, 1980 hade han hoppat av och ersatt av Midge Ure. Själv gick han vidare och utvecklade från synth i Underpass till lite mer poppiga Europé after the rain. .Peter Alzén .