Nick Cave var en stor favorit redan i Birthday Party men som soloartist blommade han ut. Tender Prey är kanske den sista skivan i den mer hårda skolan, där bibliska referenser blandas med gammal blytung blues. Vi får en magisk öppning med The Mercy Seat som lägger an tonen och hela skivan är magiskt bra. min favorit är en riktig skråla och sjung med låt är som om Four Tops var kompade av the Fall,
Peter Alzén
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar