fredag 1 juni 2012

dagens låt från 1984


1984 var ett år som spretade i min musikaliska värld, varje fredag eftermiddag spenderades på Pet Sounds, bläddrandes genom nyinkommet i singlebackarna. Ofta fanns det orsaker till inköp och än idag är det många singlar detta år som fortfarande står högt i kurs.
Love Wars - Womack And Womack, I Wanna Be Loved - Elvis Costello, Don't Look Any Further - Dennis Edwards , What Difference Does It Make - The Smiths, When Doves Cry – Prince, The Killing Moon - Echo And The Bunnymen är alla utmärkta 5 av 5 möjliga i min lilla bok men frågan om inte  Keep On Keepin’ On med The Redskins är den bästa. Bandet leddes av Chris Deans, som drevs av att kunna ha en symbios av socialism, soulmusik, röda Harrington-jackor och drömmen om original skinheadkulturen.

Givetvis hade bandet inget förutom stilen att göra med de mindre begåvade skinsen som heilade utanför Sham 69s konserter. Deras enda album ”Neither Washington Nor Moscow” är en skiva som många fler har lyssnat på i efterhand än när den kom, jag är ganska övertygad att Love Antell älskar plattan och Håkan Hellström lånade lite från Keep on Keepin’ on när han skrev Kom igen Lena.


Peter Alzén

2 kommentarer:

  1. Väldigt bra förstås. Den som vill gå ned sig rejält i Redskins går lämpligen hit: http://musicruinedmylife.blogspot.se/search/label/Redskins

    SvaraRadera