Ian Curtis

När jag gick i ettan på gymnasiet var det inte lätt att hitta nya importerade singlar i Gävle så jag brukar ibland beställa från Rough trades postorder i London, oftast 10 singlar man läst om i NME eller hört på John Peels nattliga radioprogram, det var alltid en liten högtidsstund när man öppnade paketen som var fulla med frimärken på drottningen och en höstdag 1979 var det liksom ännu bättre för då var Joy Divisions första single ”Transmission” med i högen.
“Dance, dance, dance, dance, dance, to the radio”
liksom maniskt mässar Ian orden och musiken låter elak men ändå mekanisk. Veckan därpå köpte jag deras debutalbum ”Unknown pleasures” och sen förändrades en liten bit av min värld.
I den första textraden på första låten ”Disorder” sjunger Ian Curtis. ”I’ve been waiting for a guide to come and take me by the hand” och det sökande lämnade han aldrig.
idag är det 40 år sedan Ian hängde sig i sitt vardagsrum efter att titta på Herzogs ”Strosczek” och lyssnat på Iggy Pops ”The idiot”, Bara ett par veckor innan det andra albumet skulle släppas och en stor USA turné skulle påbörjas.
Precis som nästan alla som dör tidigt så växte myten om Ian Curtis efter hans död
hur bandet hade utvecklats om han hade levt och de fortsatt kan vi bara spekulera i, två fantastiska album och 3 magiska singlar var vad vi fick.
här är ett försök till 19 covers på låtar som Joy Division gjorde, en del bättre än andra men lite roligt att höra ändå.

Peter Alzén
3 till covers som inte finns på Spotify

Funtime

det är fascinerande att människor som jag aldrig träffade påverkade min ungdom så starkt. Lars Sundestrand gjorde fanzinet Funtime, det solklart bästa fanzinet som fanns i Sverige och det fanns flera bra såklart men majoriteten av fanzine i slutet av 70- och i början 80-talet, intervjuade de band som de kom över. skrev om det som förväntades att de skulle skriva om.
Lars skrev om band jag aldrig hade hört men ville höra Throbbing Gristle, Residents, Monte Cazazza och fotografer som John Heartfield. tror även det var där jag läste om Syd Barrett för första gången. det var så fanzine skulle vara, de skulle skriva om det de gillade, det hörs ju på namnet. än idag tror jag att jag kan alla mina nummer utantill (tyvärr saknas nåt ex) .
den här fina dokumentären som släpptes i veckan gjordes av Carl Abrahamsson som även han gjorde ett lysande fanzine som hette Lollipop

Peter Alzén

Norman Whitfield

idag skulle Norman Whitfield fyllt 80 år (men han dog redan 2009). en man som tyvärr har glömts bort en hel del numer. hans produktioner och låtar som I Heard it Through the grapevine och Ain't too proud to beg är som alla vet fantastiska
men det var i slutet av 60-talets hans produktioner gick från den vanliga soulen till att bli tyngre, mer politiska givetvis var allt i tidens anda.
När jag började lyssna på soul i början av 80-talet så var steget från den tidiga lätta poppiga Motown till det som Temptations gjorde på albumen i skarven av 60-70 tal ganska lätt. det lät ju som rock fast bättre. sen ska vi absolut inte glömma det han gjorde med Undisputed Truth och Rose Royce på 70-talet

Magnus Fagernäs dök för första gången upp i början av 80-talet som trummis i Bollnäsbandet Pinballs, något år senare dubblerade han även som trummis i Dead Scouts. I Dead Scouts var vi många som tyckte han var den coolaste killen i trakten.
Dead Scouts. är en fotnot i dem svenska rockhistorien, men 1984 var de på framsidan av Schlager som då var Sveriges hippaste och största musiktidning, när Scouterna precis blivit det första svenska band som blivit signade av Virgin i Sverige. Första singeln Blodig jord blev en semi hit och förväntningarna på albumet var stort men det blev inte så mycket mer och efter en singel till, Rulla på kastade de in handduken.
Per Persson fick sitt pack, Magnus Fagernäs blev trummis i Traste Lindens Kvintett och gitarristen Ola Gatby blev reklamguru på byrån Paradiset. Fast där emellan spelade faktiskt med bandet Bombi Bitt.
Efter att ha spelat musik i mer än halva sitt liv lade han vid trettiofem års ålder helt sonika av, glädjen var slut men nu sen några år är han tillbaka nu under namnet Mankku.
Två album och några singlar har det blivit, i fjol var han på ett besök på musikhuset för en trevlig spelning tillsammans med ismael. Nu i dagarna har han släppt ett nytt alster som är alldeles toppen. Alla ni som gillar musik på svenska med mening missa inte detta.

Docenternas 50 bästa

Joppe Pihlgren fyller 60 år idag, så vi firar med Docenternas 50 bästa. I konkurrens med Persson och Annika Norlin den bästa kött&potatis prosan i landet

åttiotalets 200 (drygt) bästa låtar

Peter Alzén

sjuttiotalets 200 bästa låtar

sjuttiotalets 200 bästa låtar, ok jag räknar trots att jag är mattelärare lite taskigt

Peter Alzén