Bowie Ullevi

Jag var tyvärr för ung för Kungliga Tennishallen eller bara inte kapabel för att ta mig dit. men Ullevi 1983 kom jag såklart iväg på. om jag inte mins fel så gick vi direkt från krogen till bussen som skulle ta oss till Göteborg, jag hade laddat upp med en hel bunt kassetter med olika Bowie låtar på som jag tvingade busschauffören att spela. jag höll mig nykter resan nedåt, tillräckligt klarsynt för att fatta att jag kommer inte orka stå på innerplan en hel dag om jag super hela resan ned. väl där så tar vi oss inåt, kanske tio meter från scenen, genomlider Men at Work. Minns att jag var lite arg och sur trots att jag äntligen skulle få se min stora idol. kanske var det snobbism från min sida men de här runtomkring mig, det var väl inte de som gillade Bowie? de här människorna var ju Svennebananer som brukade gilla The Police eller Lundell. Men visst var det bra, roligast var nog trots allt White Light White heat just för alla runt omkring såg ut som frågetecken. sen blev det en lång lång resa hem. /Peter Alzén